Eftermiddagen gick fort, nästan läskigt fort. Killarna hade signerat det de skulle, kom tillbaka för några interljuver, sedan var det dags att gå. Killarna hade kört hem Diana, och hon såg fruktansvärt lycklig ut när hon fick hoppa in i deras svarta Van. Niall hade tillochmed frågat henne om hennes nummer, som hon självklart gett honom, utan att svimma vilket gjorde både mig och Lina förvånade.

Medans killarna körde hem henne, gick jag och Lina en 20 minuters promenad hem till Lina för att hämta sovkläder med mer.

Jag satt på hennes breda, rosa säng och såg mig omkring i det vita rum som jag varit i så ofta. Allt var så… gulligt. Det gick i alla nyanser mellan rosa och vitt, fullt med spets och nallebjörnar. Jag fattade inte vad det var med Lina och nallebjörnar, men ända sedan hon var liten samlade hon på dem.

”Du får låna den här till imorgon” sa Lina plötsligt och vände sig ifrån den vita byrån. Hon höll upp en mintgrön skjorta, ganska genomskinlig. Jag tvekade.

”Det är inte riktigt… min stil”

”Äsch, lägg av nu!”

Lina gick fram till hennes väska och lade ner tröjan, eftersom vi bestämt oss för att dela.

”Pyjamas, har du packat ner det?” frågade jag och Lina flinade hemlighetsfullt mot mig och nickade.

”Okej, vad har du gjort?”

Jag kände paniken komma krypandes. Nu hade hon hittat på något dumt igen, det såg jag så väl på de spralliga ögonen och det där leendet.

”Nej nej, inget alls” sa hon avfärdande och viftade med handen, innan hon vände sig mot byrån och rotade igen.

Hela 30 minuter senare, var väskan färdigpackad med tandborstar, pyjamaser, kläder till morgondagen och småsaker man egentligen inte behövde. Jag och Lina flinade stolt mot varandra, innan jag plockade upp mobilen för att ringa mamma.

Jag knappade in hennes nummer och ringde, det gick fram flera signaler innan hon svarade.

”Hej älskling, jag tänkte precis ringa dig” sa mamma direkt när hon svarade och jag log.

”Hej mamma. Jag tänkte bara säga att jag sover hos Lina ikväll” sa jag och hörde mamma suckade.

”Jag som hade beställt hem sushi…”

Jag tvekade för några sekunder. Mammas röst lät så sorgsen och fick mig att få fruktansvärda skuldkänslor. Men jag pressade bort skuldkänslorna.

”Ledsen mamma, kan vi inte ta det en annan gång? Du kan väl ringa Agneta?”

Agneta var mammas bästa vän sedan högstadiet, och de hade hållit ihop i vått och torrt.

”Ja, det har du rätt i”

Mamma lät med ens gladare, och jag var snabb med att säga förlåt igen och lägga på. Jag ville inte riskera att få mer skuldkänslor.

”Nu sticker vi!” sa jag till Lina medans jag pressade ner mobilen i den redan fulla väskan.

Vi började gå mot hotellet, som låg bara en kvart ifrån Linas hus. Ja, en kvart om man gick i normal takt, så att säga. Jag och Lina gick så långsamt som möjligt, för att diskutera planer för kvällen.

”Men seriöst Lina” sa jag och slog ut med armarna. ”Jag kommer dö om vi tittar på skräckfilm, du vet hur paranoid jag är!”

Lina skrattade och dunkade mig vänskapligt i ryggen.

”Det ordnar sig. Men du får sitta bredvid Liam och jag bredvid Harry ikväll, okej?”

Jag nickade bara till svar, kände hur ett pirr i magen uppstod när hon nämnde Liams namn.

När vi tillslut gick in i hotellentrén så var den tom på fans, alla trodde att killarna hade åkt hem, men vi visste att de var kvar. Vi tog hissen upp, båda var nervösa och stod och fnittrade som idioter hela vägen. Hade någon sett oss skulle de tro att vi var galna, eftersom vi inte var säkra på vad vi skrattade åt.

Vi gick fnissandes iväg genom den fula korridoren, tvekade en lång stund innan vi knackade på dörren. Det tog bara två sekunder innan den slets upp, det var som om de hade stått och lyssnat vid dörren.

I dörrhålet stod Zayn. Han log mot oss, denna gång ett väldigt snällt leende som jag inte sett förut. Jag log tillbaka, och visste att Lina gjorde detsamma. Vi steg in i hallen, tog av oss jackorna och dumpade väskan på golvet bredvid byrån. Återigen, låg det kalsonger på den, ett par andra denna gång dock.

Niall kom utrusande i köket med två filmer i händerna.

”You ready?” frågade han glatt och viftade med de två värsta skräckfilmerna jag visste.

Jag stirrade panikslaget på Lina, som förlåtande och medlidande såg tillbaka på mig.
Detta var inte alls bra.

___________

FÖRLÅTFÖRLÅTFÖRLÅT FÖR SVERIGES SÄMSTA UPPDATERING.

Har helt enkelt haft så mycket annat för mig osv. Men nu är jag tillbaka, för det är påsklov! whoopwhoop! :)

Vad tycker ni? Vilka är det som läser fortfarande? Kommentera gärna! xx