Rummet var stort, vitt, med små ljusblåa detaljer här och var. Och mitt i rummet stod en sjukhussäng gjord i silvrigt stål, där Louis låg. Han sov, och han var blek i ansiktet. Han hade påsar under ögonen, håret var rufsigt, och i hans hand satt en nål, och dropp satt i hans armveck.

Jag darrade av rädsla. Han såg hemskt sjuk ut. Jag såg upp på Harry, som andades tungt. Hans ögon tårades, innan han släppte min hand och gick mot Louis. I en fotölj bredvid sängen satt Liam, som spelade lugnt på en gitarr. Han såg trött ut, han hade förmodligen inte sovit mycket. Liam såg på mig, innan han klappade i sitt knä. Så jag gick fram till honom och satte mig i hans knä medans Harry stod på andra sidan av sjukhussängen och stirrade på Louis. Han tog hans hand, och drog med tummen under Louis stängda ögon. Han viskade något, men jag kunde inte höra vad det var.

"Liam, you should go home" viskade jag till Liam och såg på honom över min axel. Liam tvekade.

"I can't leave him" svarade han trött. Jag nickade.

"You need to sleep, go home. We will call you if something happen"

Liam suckade, innan han tillslut insåg att jag hade rätt. Jag reste mig så han kunde ställa sig upp. Han kramade om mig hejdå, innan han gick fram till Harry, som fortfarande höll Louis i handen, och knackade hnom på axeln. Harry vände sig om och gav Liam en stor kram.

Liam släppte taget och vände sig för att gå.

"Nice to see you boys"

Vi vände oss förskräckta mot sängen. Louis kisade med ögonen och gav oss ett litet leende med sina spruckna läppar.

"LOUIS!" skrek Liam och Harry i mun på varandra innan de kastade sig över honom och gav honom en stor gruppkram.

"Don't hurt him!" ropade jag oroligt och killarna släppte honom men satte sig på hans sängkant.

Louis såg på mig och log. Sedan såg han på Harry och flinade.

"I told you she was going to come back"

Harry rodnade. "sch!" väste han tyst och Louis skrattade.

Man märkte att han var utmattad, när han slöt ögonen och somnade om direkt. Liam och Harry såg på honom och sedan på varandra, innan de log.

Liam gick, men lämnade gitarren. Så jag tog upp den och började spela.

"Can you play guitar?" frågade Harry förvånat och jag nickade. Jag hade spelat sedan jag var sju år gammal.

Jag började spela What Makes you Beautiful, dock lite lugnare tempo. Jag kunde urskilja ett leende i Louis ansikte, vilket fick mitt hjärta att bli varmt över att veta att han lyssnade.

Harry log mot mig och jag log tillbaka.

Plötsligt kom en läkare in.

"Ursäkta, besökstiden är slut. Vi måste göra några kontroller på Louis" sa han och bläddrade lite i sina papper.

"Jag vill donera en njure" sa jag och ställde mig upp. Läkaren såg på mig ett ögonblick.

"Har du gjort prover?" frågade han och jag skakade på huvudet.

"Då får du följa med här" sa han och vinkade med mig. Jag började gå, och hörde Louis fråga Harry i bakrunden: "Where's she going?"

"She might donate a kidney"

"TO ME?!"

Det blev tyst, och jag förmodade att Harry nickade.

"No, you can't let her do that Harry, you know that..." började Louis protestera, men jag hörde inte mer när dörren stängdes bakom oss och jag följde efter läkaren in i ett annat vitt rum bredvid Louis.

"Lägg dig på sängen där, så ska vi ta några prover" sa läkaren och jag gjorde tyst som han sa.

När proverna var klara, var det bara att vänta.

________________________________________________________________________________

LITE MER IKVÄLL KANSKE, sprid sprid spriiid!

/E xx