Zayn släppte taget om Frida, avslutade kyssen och lutade sig bakåt och såg på henne. Hon rodnade och han backade nervöst ett steg och satte handen i nacken medans han såg ner på sina röda skor.

"Förlåt, det var inte meningen att..."

Frida skakade på huvudet, fort.

"N-nej" stammade hon nervöst och Zayn lyfte blicken från marken och såg på henne, rakt in i hennes ögon. De bruna ögonen trängde liksom igenom henne, och Frida kände hur fjärilarna i magen hotade med att komma upp, men hon svalde hårt och tvingade ner dem, medans hon stod och såg in i de där vackra ögonen. De stod säkert där i flera minuter, kanske tjugo minuter, innan Zayn plötsligt släppte Fridas blick och snabbt bytte tröja.

"Vi går" sa han tyst och gick ut ur provhytten, fram till kassan och ut genom dörren. Frida sprang efter honom, gick så fort hon kunde eftersom han gick riktigt fort. Han högg tag i hennes hand när hon var snett bakom honom, och han vred på huvudet och log mot henne. Frida log tillbaka och kände hur det brände mellan hennes och hans hand.

Plötsligt hördes en hög smäll, och det tjöt i ögonen. Frida och Zayn stannade upp och vände sig förskräckt om.

"Va i...?" viskade Zayn och flera smällar hördes.

___

Amandaa och Niall gick ut ur butiken. Niall visslade oberört och var lika normal och glad som vanligt, medans Amanda som gick bredvid var fundersam. Han hade hållt med om att hon var hans flickvän. Vad betyder det? Är vi tillsammans? Amanda ville verkligen veta, så hon inte skulle gå omkring och tro något som kanske inte var sant. Men ärligt talat, så var hon på tok för blyg för att fråga trots att hon var väldigt nyfiken.

"Så, flickvän var det va?" retades Amanda och hoppades att det frågande, hoppfulla tonläget inte skulle höras.

Niall såg på henne en sekund, skrattade och rufsade om henne i håret innan han fortsatte vissla. Jaha, så var det med det, tänkte Amanda och suckade för sig själv.

"Kolla, där är Zayn och Frida!"

Niall pekade över våningen. Gallerian var som korridorer längst kanterna, och i mitten var det ett stort hål så att man såg ner ändå på första våningen. Han höjde handen för att vinka, när en högljudd smäll hördes. Amanda såg hur Zayn och Frida chockat vände sig om, och hon gjorde likadant. Det rykte lite vid ett av fönstrerna på andra våningen, vilket var tre våningar ner. Hon såg hur en spricka började vandra i den stora glasväggen, som utgjorde en hel långsida av gallerian. Den knakade och brakade, innan en ännu högre smäll hördes som tvingade henne att hålla för öronen. Glaset kollapsade, och glassplitter regnade ner över mer än halva gallerian.

"Spring!" skrek Niall och drog med Amanda bakåt. Hanna kunde inte släppa glaset med blicken, och såg i ögonvrån hur Zayn gjorde likadant med Frida och hon började springa.

"Vart är Liam och Hanna?! Och Lisa? Och Harry och Louis?!" skrek Amanda mot Niall som tvärstannade.

"De är kvar häruppe!" skrek han tillbaka, försökte överrösta alla andra skrikande människor som gapade om att byggnaden skulle falla. Larmet i taget gick, som betydde att vi snabbt skulle utrymma byggnaden.

"Jag går inte utan dem!" vrålade Amanda och stod trotsigt kvar när Zayn och Frida kom fram till dem.

"De andra är kvar häruppe!" förklarade Niall och Zayn och Frida såg chockat mellan oss.

"Vi måste hitta dem!" ropade Zayn och började springa iväg från oss.

"Zayn!" skrek Frida och han vände sig om. "Du får inte följa med, det är för farligt!" ropade han tillbaka och sprang vidare.

Frida stirrade ursinnigt efter honom. "Hur klen tror han att jag är egenligen?!" vrålade hon och rusade efter. Amanda och Niall började hand i hand springa efter de båda, i hopp om att de andra var okej.

___

:) xxx