How it all ended - SISTA DELEN

Amanda grät där hon satt på asfalten och stirrade på de rykande betongmassorna som återstod av gallerian. Hon skulle aldrig få se Niall igen. Hon hann inte ens berätta vad hon kände för honom.

Tårarna strömmade ner för hennes kinder. Niall med det blonda håret, den där rösten, ögonen, och det fantastiska leendet. Killen hon var kär i. Och Harry, den gulliga killen med världens finaste hår, Lisas hemliga kärlek. Båda var borta. Hon hade inte ens hunnit säga farväl.

Människorna som stod bakom gänget hade inte gått, utan stod kvar och var bara tysta. Ingen kunde släppa den gamla gallerian med blicken. Amanda tvingade sig själv att se bort från gallerian. Det gjorde bara mer och mer ont ju mer hon såg på den, så hon stirrade ner i marken, såg hur hennes tårar bildade mörka cirklar på asfalten.

Plötsligt hördes höjljudda andetag bakom henne, och hon vände sig irriterat om, sur på att de stört henne.

Alla stirrade med stora ögon och öppna munnar på gallerian, och hon hörde en viska: "Det är omöjligt"

Amanda vände blicken mot gallerian igen.

Mitt i de rykande högarna, reste sig Harry på svaga ben. Hans ansikte var fullt med blod, och blåmärken fanns överallt på hans kropp. I sin famn hade han Niall, som låg orörlig och lika blodig som Harry var. Ambulanspersonalen sprang mot dem, tog emot Niall och rusade iväg med honom till ambulansen. Amanda stirrade på Harry, som såg på gänget med trötta ögon. Lisa rusade fram mot honom, hoppade över stora betongblock och stannade någon halvmeter framför honom.

"Harry..." grät Lisa och Harry tog hennes hand.

"Jag älskar dig" viskade han och tog ett prövande steg emot henne och kramade henne. Lisa fick blod på hela sin tröja, men hon brydde sig inte. Harry levde, det var allt som betydde något.

Amanda rusade emot Niall som nu låg på en sjukhusbår, orörlig. Amanda tog hans såriga hand och höll den hårt. Han öppnade plötsligt ögonen och såg på henne.

"Amanda" mumlade han och log svagt och Amanda stirrade på honom med tårar i ögoneon.

"Jag är här, Niall. Jag kommer inte gå"

"Bra"

Han slöt ögonen igen, kramade om hennes hand så hårt han kunde, vilket inte var hårt alls, innan ambulanspersonalen rullade in honom i bilen. Amanda krävde att få följa med, och hoppade även hon in.

Lisa stöttade Harry genom betongmassorna, och ledde honom mot den andra ambulansen. Hon hjälpte honom ner på en bår, och hoppade in i ambulansen före honom.

Hanna stod orörlig kvar där hon stått från början och stirrade. På hennes högra sida stod Liam, och på andra sidan Louis. Bakom dem stod Frida och Zayn, båda chockade och kramade om varandra medans de grät.

"Harry..." viskade Louis och det gjorde ont i Hanna när han sa det.

Hon vände sig mot Liam som redan såg på henne.

"Liam..." började hon men blev avbruten av honom.

"Jag älskar dig" sa han snabbt och smekte hennes kind. Hon kände hur tårar trängde sig upp ur ögonen när hon insåg hur det egentligen låg till.

"Liam..." fortsatte hon och såg ner i marken men tvingade sig själv att lyfta blicken igen. "... Jag älskar dig med".

Han log stelt mot henne och kysste hennes panna, innan hon vände sig mot Louis.

Hon gick fram till honom och lade en hand på hans axel.

"Du älskar honom, inte sant?" frågade Hanna tyst och han nickade.

"Ja. Det har jag alltid gjort" viskade han tillbaka och en tår rann ner för hans kind. "Men han har ju Lisa"

Hanna tog hans hand och kramade om den, medans Liam tog ett stadigt grepp och hennes midja bakifrån.

"Ja. Men han kommer alltid älska dig med. Inte på det sättet, men du kommer ändå att vara en viktig person i hans liv"

Louis log, och nickade.

"Ja, du har rätt. Nu är jag bara glad att de kommer klara sig"

Hanna och Louis log mot varandra, och gav varandra en kram. Liam kramade om dem båda, och plötsligt kom även Zayn och Frida och deltog i gruppkramen.

Allt skulle bli bra, det visste de. Alla skulle bli bra.

Detta var hur allt slutade. Men för dem var det inte slutet. De skulle fortsätta vara tillsammans och älska varandra.

Föralltid.

_______________________________________

DET VAR SISTA DELEN AV DENNA NOVELL, vad tyckte ni? :) xx

/ E xx

Ja, vad ska man säga? DU ÄR ETT GENI! Du får inte sluta skriva :) <3333

Åh, alltså nej bara åh. Måste erkänna att jag fällde en liten tår haha! Snälla bli författare, jag loooovar att köpa din bok!;)

Åh, så bra. Längtar till nästa novell! :)

Sluta aldrig skriva<3

Jag håller med Frida och Hanna. Du skriver sjukt bra, jag vill bara läsa mer noveller av dig! MEEEGA braa!! :D

Åhhh, sjukt bra slut! :D Du får inte sluta skriva! Kraaam :D

så sjukt bra började gråta !!