A Romance With Harry - DEL 12

Harry höll om mig länge, innan han släppte taget och stängde dörren om oss.

Det vita rummet luktade instängt. Det fanns en stor dubbelsäng i mitten av rummet, med blått täcke som matchade de marinblå gardirnerna. På en byrå stod en radio och en liten spegel. Jag gick in en bit i rummet.

"Harry, how are you?" frågade jag lugnt och vände mig mot Harry som stod kvar med handen på det svarta dörrhandtaget. Jag såg hur hans näsborrar vidgades när han drog in ett djupt andetag.

"Guess. What would you do if Alva was in the hospital and you didn't know what was going on?!" fräste han plöstligt och vände ner blicken i den svarta heltäckningsmattan.

Jag funderade. Vad skulle jag gjort? Förmodligen campa utanför sjukhuset, göra inbrott, klättra in genom fönstret bara för att få se henne, och få se vad som har hänt.

"I don't know..." ljög jag istället, medveten om att om jag skulle säga de där sakerna, skulle han göra det. Inga tvivel om den saken.

Plötsligt ringde det i Harrys byxficka och han halade snabbt upp mobilen.

"I thought your phone was downstairs?" sa jag förvirrat, men han svarade inte på mig.

"Liam, is that you?" sa han allvarligt i telefonen och var tyst medans den andre personen pratade.

Plötsligt blev Harry förstelnad. Han blev vit i ansiktet, svarade på något innan han lade på, utan att röra en min.

"Harry?!" halvskrek jag och rusade fram till honom och tog hans händer. Han såg ner på mig, med ögon som lyste av sorg, saknad och chock. Men framförallt rädsla.

"It's Louis" viskade Harry och jag kände hur en kall kår drog sig upp för ryggraden.

"What about him?" svarade jag med en gnutta panik i rösten.

Harry skakade på huvudet, försökte verka lugn genom att andas normalt och han slöt ögonen.

Jag upprepade frågan men han vände sig bort. Han lunkade genom rummet och satte sig på sängkanten, där han satte armbågarna i knäet och lade ansiktet i händerna innan han började gråta. Han hulkade där han satt, axlarna rörde sig upp och ner och snyftningarna slutade aldrig.

Jag smög fram, satte mig bredvid honom.

"Harry? What happened to Louis?" viskade jag i hans öra och tog bort hans händer från ansiktet och lade dem i mitt knä. Jag såg allvarligt in i hans vackra ögon, som var blöta av tårar.

"He's going to stay in the hospital for at least 7 more weeks" svarade han tyst och jag torkade bort en av tårarna med mitt pekfinger.

"There must be a reason?" sa jag och såg oroligt på honom.

Harry tystnade för ett ögonblick. Vände på huvudet och stirrade på ett fotografi av honom och killarna sedan XFactor. Sedan vred han huvudet åt mitt håll, såg mig djupt in i ögonen igen innan han öppnade munnen.

"Louis' got a kidney that doesn't work anymore, Emma. He's sick. He needs a new kidney, or his chances to survive is..."

Han svalde.

"None"

__________________________________________________________________

FORTSÄTTNING IMORGON!

/E xx

Åhhh nej! Stackars Harry! Och Louis! Och Emma! Kan du inte skriv liiiite mer nu? :D

Nej nej nej nej nej nej neeeeeeeeeeeeej! Jag kommer dö. Är sjukt nära på att gråta nu. Louis måste klara sig. Låt han bli frisk fooooort!

Och guuuuuuud vad du är braa!

Du måste skriva mera nu! <333 jag vill veta hur det går för honom :O