Jag öppnade fönstret, fortfarande skrattandes. "Alva du är ju helt knäpp!" garvade jag medans hon klättrade in genom fönstret.

"Vadå, det är roligare att göra det här än att gå runt!" svarade hon glatt och rätade till de mörkblå shortsen när hon stod upp. Hennes blonda hår gick ända ner till midjan, och jag lyckades inte dölja att jag var avundsjuk på hennes hår. Och hela henne. Alva, en blondin med klarblå ögon, liten söt näsa, fnittrigt skratt och slank, kurvig kropp. Hon hade alltid haft killar vandrandes efter henne, men hon hade bara haft ögon för en person. Niall.

"ÅH vet du vad jag såg imorse? Niall och kompani ska..." Alva gjorde en trumvirvel i luften, och jag log mot henne. "... KOMMA HIT!!! KAN DU FATTA DET?!"

Jag gapade åt henne. Alva hoppade upp och ner på stället och skrek ivrigt. Hon hoppade fram till mig och skakade om mig.

"HALLÅ FATTAR DU? De kommer HIT. Till VÅR stad!"

"Du vet att jag dödar dig om du skojar, va?" sa jag nervöst och virade en hårslinga runt pekfingret.

Alva gjorde korstecknet och sa: "Jag svär på att jag inte skojar."

"När kommer de?" viskade jag spänt. 
"Håll i dig" svarade Alva. "De har redan anlänt!"

Jag pep till av lycka, innan både jag och Alva kramade om varandra och hoppade skrattandes av iver.

"Hursomhelst, vi måste fixa för festen nu!" sa Alva och lugnade ner sig förvånandsvärt fort.

Jag nickade, och vi började plocka ihop allt som kunde behövas. Lampor, tändstickor, tändvätska, kol... Alvas bror hade lovat oss att låna ut sina högtalare och köra ner med till stranden lite senare.

När allt var packat och klart, och jag hade bytt om till ett par ljusblå jeans som var slitna över fickorna, och en randig urringad topp, lade vi all vår packning i familjens gamla träkärra och började gå mot stranden.

Vi babblade på om allt, jag och Alva där vi gick. Mest om grabbarna, och hur mycket vi skulle göra för att få träffa dem. Vi kom på de sjukaste planerna, och när vi väl kom ner till stranden skrattade vi så mycket att vi höll på att storkna, och vi kände hur svetten rann i pannan på oss. Vi bestämde oss då för att ta ett bad.

Vi gick en bit bort på stranden, där det inte var några människor. Vi såg oss noga omkring innan vi klädde av oss. Vi hade inga badkläder med oss, vi skulle hämta dem senare. Så vi drog av oss kläderna och sprang skrikande ner i det svala vattnet, helt nakna. Vi sprang ut till vattnet nådde oss precis under axlarna, där vi dök, simmade och skvätte vatten på varandra. Vi levde livet helt enkelt.

Plötsligt fick jag en hårt smäll i huvudet.

"AJ, VAD I...?!" skrek jag när jag såg en grön tennisboll landa några decimeter framför mig. Jag vände mig om.

"I'm so, so sorry!"

Jag stirrade. Jag kunde inte göra mer än att stirra.

_____________________________________________________________________________

Vad tycker ni? :)

/E.